Taekwondo är en vapenlös kampform som förutsätter användning av hela kroppen. Tae betyder "Spark" eller ”Fot”. Kwon betyder ”Hand” eller ”knytnäve" och Do betyder "väg" eller "metod." Taekwondo kan därför sägas vara ”Foten och handens väg”.
Taekwondo är således en kampform för obeväpnat självförsvar som inbegriper tillämpning av tekniker som omfattar slag, sparkar, blockeringar och undanglidningar med hjälp av ett skickligt fotarbete. Det krävs mer än enbart fysisk skicklighet, eftersom det utgör ett sätt att tänka och ett levnadsmönster som kräver strikt disciplin. Det är ett system för utbildning både sinnet och kroppen där stor vikt läggs vid utveckling av utövarens moraliska karaktär.
Taekwondo är en kampsport som i "dagens" form av självförsvar har utvecklats genom att kombinera många olika stilar av kampsport som fanns i Sydkorea under de senaste 2000 åren och en del kampsport stilar från länder som omger Korea. Taekwondo innehåller linjära rörelser från Karate och flödande, cirkulära mönster från Kung-fu, kombinerat med inhemska sparktekniker. Över femtio typiskt kinesiska cirkulära handrörelser kan identifieras i modern Taekwondo. Ett par av de tidiga kampsport stilar som bidrog till att Taekwondo uppstod är: T'ang-su, Taek Kyon, även känd som Subak, Tae Kwon, Kwonpup och Tae Kwonpup. Det finns också influenser från judo, karate och Kung-fu.
Tre riken
De tidigaste uppgifterna om Taekwondoutövning går tillbaka till ca 50 f.Kr. Under denna period delades Korea i tre riken: Silla, som grundades på Kyongju slätten år 57 f.Kr.; Koguryo, grundades i Yalu River Valley år 37 f.Kr., och Paekche, grundat i den sydvästra delen av den koreanska halvön år 18 f.Kr. Tae Kyon (även kallad Subak) anses vara den tidigast kända formen av Taekwondo. Målningar från denna tidsperiod har hittats på taket i Muyong-Chong, en kunglig grav från Koguryo dynastin. Målningarna visar obeväpnade människor med metoder som är mycket lika dem som används i Taekwondo idag.
Även om Taekwondo först dök upp i Koguryo riket, är det Sillas Hwarang krigare som krediteras med tillväxten och spridningen av Taekwondo i hela Korea. Silla var det minsta av de tre rikena och var alltid under attack av japanska pirater. Silla fick hjälp från kung Gwanggaeto och hans soldater från Koguryo rike att köra ut piraterna. Under denna tid gavs ett fåtal utvalda silla krigare utbildning i Taek Kyon av de tidiga mästarna från Koguryo. Den Taek Kyon utbildade krigaren blev Hwarang. Hwarangerna inrättade en militärskola i Silla som kallades Hwarang-do, vilket betyder "Vägen av blommande manlighet." Hwarangerna studerade Taek Kyon, historia, konfuciansk filosofi, etik, buddism moral och militär taktik. De vägledande principerna för Hwarang kämparna var lojalitet, tillförlitlighet, tapperhet och rättvisa. Taek Kyon spreds över hela Korea eftersom Hwarangerna reste runt halvön för att lära sig om andra regioner och människor.
Den moderna Taekwondons elva ”budord” har sin grund i de koder för människans beteende som Hwarangerna satte upp. Budorden är:
Lojalitet till ditt land
Respektera dina föräldrar Trohet till din make Lojalitet till dina vänner Respektera era bröder och systrar Respektera de äldre Respektera din lärare Ta aldrig liv orättvist Okuvlig anda Lojalitet till din skola Slutför vad du börjar Under Silla dynastin (668 till 935) användes Taek Kyon mest som en sport och fritidsaktivitet. Taek Kyon namn ändrades till Subak och inriktningen ändrades under Koryo dynastin (935 till 1392). Under kung Uijongs regeringstid (1147 till 1170), ändrades Subak till en konst mer inriktad på kamp.
Den första omfattande distributionen av en bok om Taekwondo var under Yi dynastin (1397 till 1907). Detta var första gången som Subak var tänkt att läras ut till allmänheten, för att under tidigare år varit en kunskap begränsad till militären. Andra halvan av Yi dynastin dominerades av politiska konflikter och valet att använda debatt istället för militära insatser ledde nästan till utrotning av Subak. Tonvikten i kampkonsten byttes tillbaka till en konst för rekreation och fysisk kondition. Bristen på intresse orsakade en splittring inom Subak och kampkonsten kom att bli ytterst knappt utövad i landet.
År 1909 invaderade Japan Korea och ockuperade landet i 36 år. För att kontrollera Koreas patriotism förbjöds utövning av att alla militära kampformer, det koreanska språket och man brände även alla böcker skrivna på Koreanska. Detta förbud ledde till ett förnyat intresse för Subak. Många koreaner organiserade sig i underjordiska grupper och övade kampsport i avlägsna buddistiska tempel. Andra människor i Sydkorea studerade kampsport i andra länder som Kina och Japan. 1943 infördes Judo, Karate och Kung-fu officiellt och kampsport återfick popularitet. Vid krigsslutet 1945 befriades Korea. Under de sista åren före befrielsen fanns det många olika varianter av Subak/Taek Kyon i Korea. Detta berodde på alla influenser från andra kampformer.
Första Taekwondo skolan (Kwan) startades i Yong Chun, Seoul, Korea 1945. Efter det öppnades många olika skolor fram till 1960. Varje skola hävdade att just de undervisade den traditionella koreanska kampsporten som betonade olika aspekter av Taek Kyon/Subak. Detta medförde en rad olika namn för varje system. Några av dem är: Bahk Soo Do, Kwon Bop, Kong Soo Do, Tae Soo Do och Kang Soo Do.
Hong Hi Choi
Den koreanska försvarsmakten bildades också 1945. 1946 började en fänrik vid namn Hong Hi Choi undervisa Taek Kyon på en koreansk militärbas kallad Kwang Ju. Amerikanernas första kontakt med Taek Kyon var när Choi fick befälet över sydkoreanska trupper och några amerikanska soldater stationerade i det 2:a infanteriregementet. 1949 studerade Hong Hi Choi vid Ground GeneralSchool i Ft.Riely nära Topeka, Kansas. Under sin tid i USA gav Choi offentliga Taek Kyon demonstrationer för trupperna. Detta var den första uppvisningen av Taek Kyon i Amerika.
Den största vändpunkten för koreanska kampsporter startade 1952. Mitt under Koreakriget, såg president Syngman Rhee en 30 minuters presentation av koreanska kampsport mästare. Han var imponerad, speciellt när Tae Hi Nam bröt 13 takpannor med ett enda slag. Efter demonstrationen pratade Rhee med med Hong Hi Choi om kampsporter och därefter krävde han att alla koreanska soldater skulle få utbildning i kampkonsten. Detta orsakade ett enormt uppsving i Taek Kyon skolor och elever. President Rhee skickade också Tae Hi Nam till Ft. Benning, Georgia för utbildning i radiokommunikation. Under sin studietid höll Tae Hi Nam många kampsports demonstrationer och fick betydande massmedial publicitet.
Under samma period i Korea, bildades speciella commando grupper av kampsport utbildade soldater för att slåss mot de kommunistiska trupperna i Nordkorea. En av de mest kända specialstyrkorna var känd som Svarta tigrarna. Koreakriget slutade 1953. 1954 organiserade General Hong Hi Choi det 29:e Infanteriregementet vid Che Ju Island, utanför den koreanska kusten, som ett centrum för Taek Kyon utbildning i det militära.
Den 11 april hölls 1955 en konferens med Kwan mästare, historiker och Taek Kyon initiativtagare. Där beslutade Kwan mästarna att slå ihop sina olika stilar till ömsesidig nytta för alla skolor. Namnet "Tae Soo Do" godkändes av en majoritet av mästarna, men två år senare ändrades namnet igen, denna gång till "Taekwondo". Namnet föreslogs av General Hong Hi Choi (som anses vara Taekwondons fader). "Taekwondo" föreslogs av Choi på grund av dess likhet med Taek Kyon.
Meningsskiljaktigheterna mellan de olika skolor som valde att inte delta i sammanslagningen fortsatte till den 14 september, 1961. Då beordrade den nya militärregimen skolorna att gå samman och bilda Korea Taekwondo Association (KTA), med general Hong Hi Choi som dess första president. 1962 omprövar KTA de svarta bältes graderna för att fastställa en nationella standard. KTA skickade instruktörer och demonstrationsgrupper över hela världen.
I Korea sprids nu Taekwondon snabbt från armén till gymnasier och högskolor. I mars 1966 grundade Choi International Taekwon-do Federation (ITF), där han också tjänstgjorde som president. Choi avgick senare som KTA president och flyttade ITFs högkvarter till Montreal, Kanada, där han koncentrerade sig på att organisera Taekwondon internationellt. Hans betoning ligger på självförsvars metoder, inte på idrott. Young-wun Kim valdes till ny KTA president. Känslan av att Sydkorea var moderlandet i Taekwondo och att världens huvudkontor ska placeras där, gjorde att han upplöste ITFs samband med KTA. Den 28:e maj 1973 skapades istället och den ett nytt internationellt styrande organ, World Taekwondo Federation (WTF). Vid det första konstituerande mötet valdes Un Yong Kim som president för WTF och organisationen är den enda som officiellt har erkänts av den sydkoreanska regeringen.
The World Taekwondo Federation har sedan dess gjort stora ansträngningar för att standardisera turneringsregler och organisera tävlingar i världsklass.
För att göra sig kvitt släktskapet med karaten förbjöds handtekniker mot ansiktet. Ytterligare avsteg från karaten var att ta bort regeln att matchen avbryts vid träff. På så sätt lades grunden till den löpande form av fighting med snabba benkombinationer vi ser idag. Taekwondo som sport fick därmed ett tydligt särdrag och en starkare identitet. Efter det 2:a världsmästerskapet i Seoul blev WTF ett dotterbolag till generalförsamlingen i International Sports Federation (GAISF), som har anknytning till Internationella olympiska kommittén (IOK). IOK erkände WTF i juli 1980. 1982 utsedde IOK Taekwondo som en officiell Demonstrationsgren för 1988 års olympiska spel i Söul, Sydkorea och i Sydney 2000 skedde den officiella OS premiären.
WTF är idag det största taekwondoförbundet med 179 medlemsländer och ca 50 miljoner utövare.
