Tillbaka från lovet? Tänk på att muskler och senfästen behöver lite tid på sig för att anpassa sig till den "nya" aktivitetsnivån även om träningsvilan har varit så kort som en vecka. Nedan följer det du behöver veta om olyckan ändå är framme.

En muskelbristning uppstår när en eller flera muskelfibrer går sönder. För att förstå vad som händer måste vi först se närmare på vad en muskelfiber är.

En muskel är uppbyggd av en stor mängd parallella muskelfibrer. Varje muskelfiber är en enskild långsträckt cylindrisk cell uppbyggd av mindre, parallellt arrangerade så kallade fibriller. Fibrillerna är i sin tur uppbyggda av ännu mindre beståndsdelar kallade filament som inte kan ses med blotta ögat. Fibrillerna är mycket tunna. De snor ihop sig om varandra och bildar på så sätt en tjockare tråd - en muskelfiber. En muskelfiber kan dra ihop sig och sträcka ut sig.

Fibrerna sitter ihop i större klungor och bildar något som kallas fascikel. En muskel består av flera fasciklar och är omgiven av en muskelhinna. Vid en muskelbristning kan antingen hela muskeln vara skadad eller bara någon eller några av beståndsdelarna, hela fasciklar eller enskilda fibrer. Skadan uppstår oftast i samband med idrott eller någon annan form av överbelastning. Skadan orsakar en lokal blödning i och kring den trasiga muskelvävnaden.

Muskelbristning – en vanlig idrottsskada

Muskelbristning är en vanligt förekommande idrottsskada, som oftast uppstår vid explosiv aktivitet. Fotbollsspelare och friidrottare och utövare av andra explosiva sporter är i riskzonen, men självklart hör kampsort till en av riskidrotterna. En muskelbristning kan också uppstå på grund av upprepade ensidiga rörelser eller om muskeln är försvagad av exempelvis ålder eller brist på träning. Generellt brukar man säga att en bristning/sträckning uppstår på grund av en muskelutmaning som kroppen inte klarar av. Det kan vara att man är för svag i den excentriska fasen, eller inte har tillräcklig flexibilitet.

Man delar in muskelbristningar i två olika kategorier:

1. Sträckning eller Sträckskador- Distentionsruptur
2. Direkt trauma- Kompressionsruptur

Sträckning – Distentionsruptur

Sträckskador eller sträckningar uppstår huvudsakligen i ”muskel-sen-övergången” i samband med maximalt muskelarbete. De vanligaste drabbade områdena är baksida lår-hamstrings, insida lårmusklerna-adduktor, stora vadmuskeln-gastrochnemius. Givetvis kan även andra muskler bli drabbade av muskelbristningar. Vid skadeögonblicket känner utövaren en huggande smärta från muskeln med en efterföljande ömhet och muskelsvaghet. Hon eller han kan till och med känna en ”grop” i muskeln direkt efter skadan. Det ersätt efter hand av en svullnad pga. blödning i muskeln.

Direkt trauma- Kontusionsrutur

Denna typ av muskelbristning sker när muskeln blir utsatt för en spark, slag eller någon annan form av direkt våld mot muskeln. Vanligaste lokalisationen är framsida lår – Quadriceps - när man exempelvis träffas av motståndarens knä. Detta leder till en inre blödning i muskulaturen. Detta brukar betecknas som en ”lårkaka”.

Behandling Av Muskelbristning/Sträckning

När skadan har skett så är det viktigt att så snabbt som möjligt på börja akut behandling enligt PRICE (se nedan). Hur snabbt man börjar behandla har stor inverkan på hur snabbt man blir skadefri. Tryck i form av påläggning av elastisk binda bör ske inom minuter efter skadan har skett. Tryckförband är den enskilt bästa åtgärden och ska läggas omgående.

Dag 1-2

De första 48 timmarna efter skadetillfälle förekommer det en blödning i muskel. Då är det viktigt att man inte ökar cirkulationen i muskeln. Dvs. ingen träning, massage eller stretching av det skadade området där muskelbristningen är lokaliserad. Det är bra att behålla tryckbehandlingen under de första 48 timmarna för att minska blödningen. Även isbehandling över muskelbristningen/sträckningen minskar blödningen. Is bör dock inte vara i direkt kontakt med huden och inte längre än 20 minuter åt gången.

Dag 3-5

Efter 72 timmar kan cirkulationsträning påbörjas för att påskynda läkningen av muskelbristningen/sträckningen. Lätt promenad eller cykling på stationär cykel med lätt motstånd. Ingen löpning eller stretching. Dag 3 ska du även uppsöka specialist för behandling i form av massage, tvärafriktioner och elbehandling. Ju längre du väntar med att påböja behandling desto längre blir din rehabiliteringsfas. Ju snabbare behandlingen påbörjar desto mindre risk för att ärrvävnad bildas i muskeln där muskelbristningen/sträckningen är lokaliserad.

Dag 5-

Efter dag 5 påbörjas rehabiliteringsfasen. Hur lång rehabiliteringsfasen är beror på är muskelbristningen är lokaliserad och vilken typ av muskelbristning/sträckning det är. Under rehabiliteringsfasen bör du ta hjälp för att lägga upp ett träningsprogram så att du så snabbt som möjligt kan återgå till din idrott. Rehabiliteringsträningen består av styrke, balans och konditionsträning.

Det är väldigt viktigt att man inte återgår för tidigt till sin ordinarie idrott, eftersom en återkommande muskelbristning är mycket svårare att få bukt med. Gör rätt från början och låt det ta tid!

Akut Behandling Av Muskelbristning

Enligt PRICE

P- Protection-Skydd

När skadan har skett är det mycket viktigt att man slutat med träningen direkt för att blödningen i muskeln inte ska öka.

R- Rest- Vila

Se ovan

I- Ice- Is

Kylbehandling har två effekter. Är främst smärtlindrande men har även effekt på blödningen. När man lägger en vanlig ispåse, minskar genomblödingen 2 cm ner på djupet med endast 5-10% de första 10 min, men med mer är 50% inom en halvtimme.

C- Compression- Kompression

Kompressionsbehandling med elstisk binda är den viktigaste åtgärden för att minska blödningen i muskeln. Ju snabbare desso bättre! Hur snabbt man får på tryck påverkar hur lång rehab perioden blir ju snabbare på med tryck desso snabbare tillbaka till idrotten efter idrottsskada.

E- Elevation- Högläge

Högläge är en åtgärd för att minska blödningen. För att högläget ska ha någon effekt så måste en skadade delen lyftas 30 cm ovanför hjärtat.